Boots på Oxford Street i London

Boots på Oxford Street i London

Boots på Oxford Street i London

Jessie Patel, apotekare

Reportage: Boots i London

På Oxford Street i centrala London har alla de stora varuhusen och klädmärkena sina "flagstores". Så även Boots - en av Storbritanniens största apotekskedjor. Gatuplanet i det fyra våningar höga Bootshuset är förvillande likt vilket annat stort varuhus som helst. Här trängs exklusiva hudvårds- och kosmetikamärken bakom glasdiskarna och ett överflöd av personal står och sprutar parfymdoft på förbipasserande kunder.

Till en av diskarna ringlar sig en ovanligt lång kö.

- Vi har just fått en leverans av No7:s ansiktskräm. Sedan den fick högsta betyg i ett konsumenttest på tv säljer den alltid slut så fort vi får in den, förklarar Donald McCabe, informationschef för Alliance Boots.

No7 är ett av Boots egna märken, med gamla anor. Redan 1849 öppnade Bootssläkten sin första butik i Nottingham, en stad i norra England. I början sålde man örtmedicin, men i början av 1900-talet hade både antalet butiker och sortiment utökats kraftigt. Idag är Alliance Boots marknadsledande i Storbritannien.

Många Bootsbutiker ligger i mindre samhällen och fungerar främst som apotek. Större Bootsbutiker, som den här på Oxford Street, har även ett stort utbud av hälso- och skönhetsprodukter, lunchsmörgåsar, godis, elektriska prylar, fotoframkallning, babyartiklar, strumpor och optiker.

- Det är en del av det som folk förväntar sig från Boots. Under åren har vi utvecklat en expertis inom skönhet och hälsa, men farmacin är verkligen det som är hjärtat i företaget, betonar Donald McCabe.

Uppe på andra våningsplanet håller själva apoteket till. Det är mitt i lunchrusningen och en strid ström av kunder vill ha hjälp av apotekaren Jessie Patel. Hon kontrollerar snabbt att det läkemedel som tagits fram stämmer överens med receptet. Sedan räknar hon ut priset och skriver det på förpackningen, som hon lägger ner i en vit papperspåse och lämnar över till kunden.

- Vi har tur att vi har så mycket personal här, säger hon. Min uppgift är att kontrollera alla recept innan de lämnas ut och ge råd om olika mediciner. Men jag behöver inte ta betalt, eller leta rätt på medicinerna eller fylla på produkter, utan det finns det annan personal som gör.

Det är något som svenska Eva Thunell uppskattar. Hon arbetar på ett mindre Boots i Cambridge, men har tidigare arbetat på ett apotek i Sverige.

- Jag tycker att det är skönt att slippa tandkrämen, schampona och personalfrågorna. Man kan fokusera mer på själva farmacin. Det är en klar fördel. Det finns också en stor yrkesstolthet här, och man är väldigt uppskattad som apotekare. Det har hög status, säger hon.

Till hennes Boots kommer många av Cambridges missbrukare.

- Varje morgon tar vi fram mätglas och häller upp metadon och gör iordning subutex åt dem. Det är ett trettiotal missbrukare som kommer hit varje dag, berättar hon.

Resten av dagen handlar det om rådgivning och att göra i ordning recept.

- En skillnad jämfört med Sverige är att vi är väldigt beroende av kunderna. Vi tar nog mer hand om dem och småpratar ofta ett tag, särskilt med stamkunder. Det är viktigt att försöka binda kunderna till oss, så att de inte går till något annat apotek.

Men det finns nackdelar med det engelska systemet också.

- Tekniken och organisationen i Sverige är överlägsen. Till exempel är datasystemen inte särskilt utvecklade här. I Sverige håller datorn reda på hur mycket medicin som finns, och när det ska beställas nytt. Det måste du själv ha koll på här. Engelsmännen är otroligt ineffektiva ibland, säger Eva Thunell.

Publicerad i Apostrofen, juni 2007.